....
Hej!
Jag sitter här och skriver med tårar i ögonen... jag kan inte förklara varför såhär på en blogg, det är för personligt....
Allt detta som hänt plus min rädsla och oro inför tolvslaget med alla raketer, gör att det känns som om jag ska spricka snart... jag orkar inte mer just nu..
Om ni undrar vad jag menar med rädsla inför tolvslaget, ska jag berätta det för er nu.
Det gäller fyrverkerierna. Det började när jag för många år sedan skulle skjuta en liten smällare. Innan jag hann kasta iväg den, smällde den. Jag fick som tur var inga svåra skador, men rädslan sitter fortfarande i.
Varje år när det börjar närma sig nyår, önskar jag att vi kunde hoppa över just den här dagen, och när dagen och kvällen till slut kommer, växer rädslan för varje timme som går.
Det ungdomar ute och skjuter raketer, redan!
Jag ska försöka gå ut på altanen ikväll!!
Jag måste försöka övervinna min rädsla!
I och med detta inlägg, som tyvärr blev väldigt negativt, hoppas jag att jag kan övervinna min rädsla vid tolvslaget.
Att jag har fått skrivit ner min oro, att kunna berätta för andra, känns bra. Kanske kommer jag våga mig ut. Annars blir det att stå vid fönstret.
Är det någon mer som känner som jag ???
Kram Kram
