De små orden betyder så mycket
Söt
Snäll
Duktig
Omtänksam
Glad
Positiv
Jag skulle kunna fortsätta hur länge som helst. Alla dessa små ord, små komplimanger, gör så himla mycket för själen. Man får lite självförtroende och tänker : Åh va kul att de tycker så. Samtidigt blir man lite generad.
Sen kommer de negativa tankarna : Tycker de verkligen det? Eller säger de bara så för att vara "snäll"? Allt stämmer in på mig, och jag tror de flesta tjejer i min ålder också kan känna igen sig.
Just min klass har en "tjejgrupp". Jag tycker inte så himla mycket om det, men övningen vi gjorde idag fick mig faktiskt att tänka till. Jag har själv redan gått den här "kursen" eller vad man ska kalla det, så jag vet ju ungefär vad vi kommer göra. Förra gången vi gjorde den här övningen gav den inte lika mycket, då vi bara var två stycken, dvs jag och ledaren just den gången.
Övningen gick ut på att alla i gruppen fick skriva en positiv sak om de andra i gruppen. När man fick höra vad de andra skrivit ner blev man lite generad. Men varför egentligen? Varför känner vi oss generade? Vet inte riktigt vad man ska svara?
Jag tror alla måste bli bättre på att ta emot komplimanger men framförallt ge komplimanger!
Ta åt er av komplimanger ni får! Pröva ge en komplimang du också så ska du se att kompisen blir glad!
Ett litet ord kan betyda så mycket!
/Johanna
"mia äiti isi kati ja heli ja heidi" <333
Hej Hej!
Jag skulle skrivit tidigare, men jag orkade helt enkelt inte.
Men kusin,farmor och pappas moster har åkt, det gjorde de vid 1 i dag, eftersom de först skulle till Silja Lines terminal och lämna Anu, för som en överraskning kom min faster och man på kryssning till Sverige, så Anu kunde åka hem med dem=). Sen skulle de till Viking Lines terminal och lämna farmor och hennes syster.
Och nu är pappa snart hemma.. Jag blev frågad ifall jag ville följa med och skjutsa de till Stockholm och få träffa min faster, men jag kände att jag inte orkade, det skulle bli för mycket...
Den här stunden de var här har varit lite jobbig men ändå så himla rolig! Jag har varit ute med Anu på studsmattan och vi har hoppat, pratat, hoppat skrattat.. Vi hade faktiskt jättekul tillsammans! Och anu sa typ igår att hon trodde inte hon skulle ha en kompis här, vilket hon syftade på mig =) <333
Det är kanske svårt att förstå, men jag blev faktiskt ledsen när de åkte. Först tycker jag det ska bli jobbigt att träffa de, sen gråter jag för jag inte vill att de ska åka... <3
Men hela alltihop har varit bra, och jag tror det här hjälpte mig ifall vi ska till finland senare i vår och sommar. Det kanske blir lite lättare att träffa resten av släkten också.
Vissa saker har under de här dagarna påminnt mig om Mia, och i bärjan blev jag ledsen, men nu idag när Anu och jag satt vid datorn och Anu ville skriva lite själv, skrev hon : mia äiti isi kati ja heli ja heidi <3
Då kände jag mig bara glad, så jag tror man måste ta sig an det som känns jobbigt så kommer det kännas bättre efteråt.
Nu kom pappa hem så det blir middag nu :
Finska köttfärspiroger med finsk korv och andra tillbehör
Kram<3333
Jag skulle skrivit tidigare, men jag orkade helt enkelt inte.
Men kusin,farmor och pappas moster har åkt, det gjorde de vid 1 i dag, eftersom de först skulle till Silja Lines terminal och lämna Anu, för som en överraskning kom min faster och man på kryssning till Sverige, så Anu kunde åka hem med dem=). Sen skulle de till Viking Lines terminal och lämna farmor och hennes syster.
Och nu är pappa snart hemma.. Jag blev frågad ifall jag ville följa med och skjutsa de till Stockholm och få träffa min faster, men jag kände att jag inte orkade, det skulle bli för mycket...
Den här stunden de var här har varit lite jobbig men ändå så himla rolig! Jag har varit ute med Anu på studsmattan och vi har hoppat, pratat, hoppat skrattat.. Vi hade faktiskt jättekul tillsammans! Och anu sa typ igår att hon trodde inte hon skulle ha en kompis här, vilket hon syftade på mig =) <333
Det är kanske svårt att förstå, men jag blev faktiskt ledsen när de åkte. Först tycker jag det ska bli jobbigt att träffa de, sen gråter jag för jag inte vill att de ska åka... <3
Men hela alltihop har varit bra, och jag tror det här hjälpte mig ifall vi ska till finland senare i vår och sommar. Det kanske blir lite lättare att träffa resten av släkten också.
Vissa saker har under de här dagarna påminnt mig om Mia, och i bärjan blev jag ledsen, men nu idag när Anu och jag satt vid datorn och Anu ville skriva lite själv, skrev hon : mia äiti isi kati ja heli ja heidi <3
Då kände jag mig bara glad, så jag tror man måste ta sig an det som känns jobbigt så kommer det kännas bättre efteråt.
Nu kom pappa hem så det blir middag nu :
Finska köttfärspiroger med finsk korv och andra tillbehör
Kram<3333
Vila i frid Victor!
(bilden är lånad)Jag var inne och läste lite olika bloggar när jag klickade mig vidare till olika bloggar och artiklar.
Jag vet inte hur jag ska förklara, men det är hemskt. Victor blev bara 1,5 år. Han fick diagnosen högrisk Neuroblastom stadie 4. Till slut gick hans liv inte att rädda. Jag kan inte göra så mycket åt det som hänt, men med detta inlägg vill jag att flera ska ta del av historien och hjälpa barncancerfonden.
Aftonbladet har skrivit en artikel om Victor och hans föräldrar.
Ännu en Artikel i Aftonbladet
Barncancerfondens insamling: Victor, vår stjärna.
Föräldrarnas vän Sandra hjälper till och sprider budskapet om att hjälpa till. Det var till denna sida jag kom först.
"Victors blogg" Här har hans föräldrar skrivit om Victors tid på jorden. Jag sitter med tårar i ögonen och läser..
Låten Jag fick låna en ängel finns med på Sandras blogg.. Låten tyckte jag var så fin, så här kommer den, med texten.Text till låten:
Du log mot mig
En sista gång
Du var så lugn
Som om du redan gett dig av
Du såg på mig
Att jag var rädd
Hur kan man nånsin' va' beredd?
Jag fick låna en ängel
Som spred sitt ljus i mitt liv
I varje andetag
Du togs bort från mig
Alldeles för tidigt
Jag fick låna en ängel
För en stund Du gav mig allt
Ett hjärta kan
Du lever kvar i mig
Så länge livet ger mig tid
Du sa till mig 'Var inte rädd'
Men säg mig hur kan man nånsin' va' beredd?
Jag fick låna en ängel
Som spred sitt ljus i mitt liv
I varje andetag
Du togs bort från mig
Alldeles för tidigt
Jag fick låna en ängel
För en stund Min ängel..
(Jag fick låna en ängel)
Du spred ditt ljus (i mitt liv)
I varje andetag
Du togs bort från mig
Alldeles för tidigt
Jag fick låna en ängel
Jag fick låna en ängel
För en stund.
VILA I FRID, VICTOR!
Jag kände att det här inlägget var viktigt för min del. Jag kände ingen av de, hade inte ens hört talas om historian, men jag kände att det lilla jag kan göra, det ska jag göra.
Kram
Saknar dig..
Idag har jag varit hemma från skolan, vaknade med en hemsk huvudvärk som verkligen inte var rolig att ha!! Blää!
Jag har gått omkring och funderat lite.. Våran granne dog i fredags, och han var inte ett dugg sjuk eller nånting. Tänk vad livet är skört. Jag har nog aldrig tänkt såhär, men idag har jag kommit fram till att jag borde ta vara på livet mer, man får bara uppleva det en gång! Jag kanske borde göra andra saker på min fritid, och inte bara plugga. Göra saker som jag tycker är kul. Hans död fick mig att fundera, och mamma. Vi pratade lite om det här, om Mias bortgång förra året och även Ingrids. Man förstår inte riktigt även fast man är fullt medveten om det. Ingrid har jag väl accepterat mer än Mia, Ingrid träffade man ju så ofta så man märker att hon är borta. Men Mia, henne träffade jag ju inte så ofta, och även fast jag har varit i Finland efter hennes bortgång, varit på hennes begravning och sett henne... Man förstår inte riktigt, iallafall inte jag.
Man tror att hon bara låg på sjukhus, som hon ofta kunde göra, att vi kommer träffas i sommar om vi åker till Finland.. Men så kommer det inte bli.. Innerst inne har jag nog inte accepterat det som hände, även fast jag är fullt medveten om vad som hänt. Det går inte riktigt att förklara hur jag känner, men jag tror att om någon av er som läser det här mist någon som stått er nära, men som inte ni träffat så ofta, så förstår ni.
När det blev prat om konfirmation för någon vecka sedan, och mamma sa att vi skulle skicka inbjudningar till farmor,faster m.m kom jag på mig själv att tänka: Men Mia då? De har aldrig kunnat komma hit till Sverige eftersom Mia varit så dålig.. Jag fick aldrig visa henne Sverige... <3
Hennes bortgång har tärt mycket på alla i hennes närhet, men i efterhand så känns det skönt, hon slipper lida nu.. För er som inte vet vad som hände henne så kan jag berätta. Mia blev sjuk i spädbarnsleukemi när hon bara var 10 månader gammal, och hade bara 10% chans att överleva. Och hon överlevde leukemin, men fick en massa andra sjukdomar.
Till slut orkade inte hennes hjärta mer, det fanns inget att göra, läkarna hade inget att gå på eftersom det inte fanns något liknande fall i hela Världen. Hennes familj fick ofta skriva på papper om att läkarna fick ge henne mediciner, som ännu inte var riktigt färdig testade, allt för att hon skulle klara sig. Mia blev 11 år gammal.
Jag saknar dig så himla mycket!
Oj, jag har nog aldrig skrivit av mig om det här, men nu i efterhand känns det skönt. Nog för att jag har varit nära att brista ut i gråt under tiden det tagit att skriva.
Är det någon som känner igen sig? Skriv gärna en kommentar till mig, det kan kännas skönt att veta att andra känner likadant.
Till sen lunch bakade jag ost och skink gifflar(se receptet: http://nana.blogg.se/2009/february/recept-pa-ost-skinkgifflar.html#comment ) GOTT!!
Jag saknar er sååå himla mycket just nu, och du Natalie din rackare, ska åka ifrån mig i 2 veckor!!
Ni fattar inte hur mkt ni betyder för mig.. <333 Love you!
Kom ihåg att ta hand om dig själv och dina vänner!! Håll hårt i dina vänner, det finns inte så många i den här världen!!
Kram
Uppdate: Jag läste nyss vimmelmammans blogg(http://www.alltforforaldrar.se/vimmelmamman//) och kände ännu mer att man måste ta vara på livet. Jag läser ofta hennes blogg för jag tycker det är så fachinerande att hon ändå orkar ha en sådan livsglöd.
Jag har gått omkring och funderat lite.. Våran granne dog i fredags, och han var inte ett dugg sjuk eller nånting. Tänk vad livet är skört. Jag har nog aldrig tänkt såhär, men idag har jag kommit fram till att jag borde ta vara på livet mer, man får bara uppleva det en gång! Jag kanske borde göra andra saker på min fritid, och inte bara plugga. Göra saker som jag tycker är kul. Hans död fick mig att fundera, och mamma. Vi pratade lite om det här, om Mias bortgång förra året och även Ingrids. Man förstår inte riktigt även fast man är fullt medveten om det. Ingrid har jag väl accepterat mer än Mia, Ingrid träffade man ju så ofta så man märker att hon är borta. Men Mia, henne träffade jag ju inte så ofta, och även fast jag har varit i Finland efter hennes bortgång, varit på hennes begravning och sett henne... Man förstår inte riktigt, iallafall inte jag.
Man tror att hon bara låg på sjukhus, som hon ofta kunde göra, att vi kommer träffas i sommar om vi åker till Finland.. Men så kommer det inte bli.. Innerst inne har jag nog inte accepterat det som hände, även fast jag är fullt medveten om vad som hänt. Det går inte riktigt att förklara hur jag känner, men jag tror att om någon av er som läser det här mist någon som stått er nära, men som inte ni träffat så ofta, så förstår ni.
När det blev prat om konfirmation för någon vecka sedan, och mamma sa att vi skulle skicka inbjudningar till farmor,faster m.m kom jag på mig själv att tänka: Men Mia då? De har aldrig kunnat komma hit till Sverige eftersom Mia varit så dålig.. Jag fick aldrig visa henne Sverige... <3
Hennes bortgång har tärt mycket på alla i hennes närhet, men i efterhand så känns det skönt, hon slipper lida nu.. För er som inte vet vad som hände henne så kan jag berätta. Mia blev sjuk i spädbarnsleukemi när hon bara var 10 månader gammal, och hade bara 10% chans att överleva. Och hon överlevde leukemin, men fick en massa andra sjukdomar.
Till slut orkade inte hennes hjärta mer, det fanns inget att göra, läkarna hade inget att gå på eftersom det inte fanns något liknande fall i hela Världen. Hennes familj fick ofta skriva på papper om att läkarna fick ge henne mediciner, som ännu inte var riktigt färdig testade, allt för att hon skulle klara sig. Mia blev 11 år gammal.
Jag saknar dig så himla mycket!
Oj, jag har nog aldrig skrivit av mig om det här, men nu i efterhand känns det skönt. Nog för att jag har varit nära att brista ut i gråt under tiden det tagit att skriva.
Är det någon som känner igen sig? Skriv gärna en kommentar till mig, det kan kännas skönt att veta att andra känner likadant.
Till sen lunch bakade jag ost och skink gifflar(se receptet: http://nana.blogg.se/2009/february/recept-pa-ost-skinkgifflar.html#comment ) GOTT!!
Jag saknar er sååå himla mycket just nu, och du Natalie din rackare, ska åka ifrån mig i 2 veckor!!
Ni fattar inte hur mkt ni betyder för mig.. <333 Love you!
Kom ihåg att ta hand om dig själv och dina vänner!! Håll hårt i dina vänner, det finns inte så många i den här världen!!
Kram
Uppdate: Jag läste nyss vimmelmammans blogg(http://www.alltforforaldrar.se/vimmelmamman//) och kände ännu mer att man måste ta vara på livet. Jag läser ofta hennes blogg för jag tycker det är så fachinerande att hon ändå orkar ha en sådan livsglöd.
Alla borde få chansen!
Hej Hej!
Idag blev en kort dag för mig, är ju och praoar i en etta. Eleverna slutar redan 12.50, men jag var beredd på att få vara kvar till minst 15.00. Men så blev inte fallet.
Dagen var bra, fick rätta lite böcker och hjälpa eleverna. Lite komiskt är det för just den här veckan har Sara(läraren) en lärarkanditat hos sig. Och gissa vad hon heter? Juste, Johanna! =) Hihi
Under dagen började jag fundera kring en sak som hände idag.
Eleverna delades in i 2 grupper och skulle sedan läsa högt för varandra. Vissa kunde läsa bättre än andra, och för vissa tog det lite längre tid. När de som har lite svårare att läsa tog tid på sig, läste de som är lite snabbare upp texten.
Jag har tysnadsplikt om saker som angår eleverna, och det ska jag hålla och därför ska jag inte gå in mer på just den här händelsen, men då började jag fundera kring detta.. Såhär kan det vara överallt, att de som ligger lite efter inte ens får en chans!
Om man ska kunna utvecklas måste det få ta tid, och man måste få göra misstag!
Man ska inte behöva höra skrattet och de elaka kommentarerna om man råkar svara fel.
Det här är ett problem som finns överallt. De sk "bättre" tror verkligen att dom är bättre, man ger inte de lite sämre chansen. Alla borde få en chans att utvecklas! Just i denna situation sa läraren till vilket är jättebra!! Sånt här ska inte få förekomma!!
Både läraren och de 2 assistenter som finns i klassen är jättesnälla!
Eftermiddagen kommer tyvärr innehålla lite plugg, men jag kan inte göra något åt det.
Nu ska jag skriva ett inlägg på den andra bloggen jag skriver på. Klicka här för att komma dit.
Kram Kram
Idag blev en kort dag för mig, är ju och praoar i en etta. Eleverna slutar redan 12.50, men jag var beredd på att få vara kvar till minst 15.00. Men så blev inte fallet.
Dagen var bra, fick rätta lite böcker och hjälpa eleverna. Lite komiskt är det för just den här veckan har Sara(läraren) en lärarkanditat hos sig. Och gissa vad hon heter? Juste, Johanna! =) Hihi
Under dagen började jag fundera kring en sak som hände idag.
Eleverna delades in i 2 grupper och skulle sedan läsa högt för varandra. Vissa kunde läsa bättre än andra, och för vissa tog det lite längre tid. När de som har lite svårare att läsa tog tid på sig, läste de som är lite snabbare upp texten.
Jag har tysnadsplikt om saker som angår eleverna, och det ska jag hålla och därför ska jag inte gå in mer på just den här händelsen, men då började jag fundera kring detta.. Såhär kan det vara överallt, att de som ligger lite efter inte ens får en chans!
Om man ska kunna utvecklas måste det få ta tid, och man måste få göra misstag!
Man ska inte behöva höra skrattet och de elaka kommentarerna om man råkar svara fel.
Det här är ett problem som finns överallt. De sk "bättre" tror verkligen att dom är bättre, man ger inte de lite sämre chansen. Alla borde få en chans att utvecklas! Just i denna situation sa läraren till vilket är jättebra!! Sånt här ska inte få förekomma!!
Både läraren och de 2 assistenter som finns i klassen är jättesnälla!
Eftermiddagen kommer tyvärr innehålla lite plugg, men jag kan inte göra något åt det.
Nu ska jag skriva ett inlägg på den andra bloggen jag skriver på. Klicka här för att komma dit.
Kram Kram
Ska Sverige floppa igen i ESC???
Jag vet, kanske lite sent skrivet, men tycker ni verkligen att de rätta bidragen röstades fram igår på melodifestivalen??
Det tycker inte jag!!
Hur kunde Caroline Af Uggla gå vidare till 2:a chansen?? Jag tyckte verkligen inte om hennes låt!!
Vi får hoppas svenska folket röstar fram bättre låtar nästa gång!
Det var allt i detta inlägg
Kram
Det tycker inte jag!!
Hur kunde Caroline Af Uggla gå vidare till 2:a chansen?? Jag tyckte verkligen inte om hennes låt!!
Vi får hoppas svenska folket röstar fram bättre låtar nästa gång!
Det var allt i detta inlägg
Kram
