Att veta vad man vill

Att börja på gymnasiet är inte bland det lättaste, man ska välja både program skola och inriktning, och när man väl ska börja på skolan behöver inte allt gå som man vill. Det hände mig.

Alla dessa tankar som finns innan man börjar på gymnasiet är inte lätta att hantera. Och när man hamnar i en situation där man inte trivs med sina tidigare val är det ännu fler tankar att hantera.
Till slut hittade jag en skola som jag tyckte passade mig, och valde att börja läsa samhällsprogrammet. När jag väl började på skolan kändes allt verkligen toppen. Jag hittade direkt kompisar att vara med och ingen sa något elakt till mig. Va skönt! Tänkte jag. Så småningom blev det tuffare och tuffare när det gällde skolarbetet, och jag kände att det inte var vad jag ville. Jag ville inte gå tre år på gymnasiet och må dåligt. Gå tre år på en skola där det inte fanns någon som helst lärarkontakt, men där jag hade tre kompisar att vara med. Efter att ha funderat och mått dåligt ett bra tag bestämde jag mig för att jag behövde en förändring, det kunde inte fortsätta såhär längre. Efter många om o men har det här resulterat i att jag kommer att hoppa av samhällsprogrammet på den skola jag gått på, och istället skrivas in på IV-programmet där jag bor, inte för att jag måste läsa in ämnen utan för att jag ska kunna söka till ett nytt gymnasieprogram till nästa höst. Under det här läsåret kommer jag därför att praktisera, och jag har valt att tillbringa den tiden på låg- och mellanstadiet. Jag tror att det är den allra bästa lösningen för min del, och det här har fått mig att inse att det går att lösa. Nu kommer jag få bra erfarenheter att ta med mig vidare i livet, och sen kan jag fortsätta plugga!

Innan jag kommit fram till det här  beslutet har jag funderat väldigt mycket ”är jag misslyckad som inte klarar av den här pressen”, ”jag kommer inte kunna byta bara sådär, jag kommer bli mobbad igen”, ”det är bara mig det är fel på”… Såhär några dagar efter dessa funderingar kan jag konstatera att man måste lita på sin magkänsla, man ska inte behöva må dåligt för att man valt fel. Man kan välja på nytt! Ofta går det att bara byta skola, men i mitt fall gick inte det. Men inget negativt utan nått positivt, jag kommer att få nya erfarenheter.

Så det jag ville säga med den här texten var att inget är omöjligt. Visst gymnasievalet är ett viktigt beslut, men skulle du känna dig obekväm i den situationen du hamnar i, SÄG IFRÅN! Vi är värda att må bra och få göra det vi vill!!

Kom ihåg att alla ni där ute är fina precis som ni är!

KRAM
Johanna


Följ ditt hjärta!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0